SE: Har Sverige drabbats av en överdriven akademisering? Till och med barn i grundskolan fås att skriva i ämnen som teoretisk gymnastik och slöjd. En syn på kunskap som gynnar de som är duktiga på att skriva men inte på att sparka boll eller slöjda med händerna. I högre konstnärliga utbildningar ökar kraven på att unga blivande konstnärer ska utrycka sig i text. Hur hanterar konsthögskolorna kraven på en akademisering av en lärandepraktik som bygger på handledning, experiment och produktion? Finns det metoder för att bli vän med text och skrivande? Varför inte skriva för att bli läst? Måste textarbete vara ett konstens tandläkarbesök? Nils Claesson fick i uppdrag att undersöka hur undervisningen i skrivande och teori såg ut på högre konstnärliga utbildningar i Sverige. Utbildningar som också är forskningsförberedande för den som vill. Resultatet blev en rapport med förslag till Institutionen för film och media vid Stockholms konstnärliga högskola.
EN: Has Sweden suffered from excessive academicization? Even in primary school, children are made to write in subjects such as theoretical gymnastics and crafts. This view of knowledge benefits those who are good at writing, but not those who are good at kicking a ball or doing crafts with their hands. In higher artistic education, the demands on young aspiring artists to express themselves in text are increasing. How do art academies handle the demands for an academicization of a learning practice that is based on supervision, experimentation, and production? Are there methods for becoming friends with text and writing? Why not write to be read? Must text be the equivalent of a dental visit? Nils Claesson was commissioned to investigate what the teaching of writing and theory looked like in higher artistic education in Sweden. The result was a report with proposals for the Department of Film and Media at Stockholm University of the Arts.