Svarvargatan 2, SE-112 49 Stockholm +46 (0)8-651 84 26 info@filmform.com MORE

HIDE
IN SWEDISH

Gunvor Nelson 90 år!

Idag gratulerar vi Gunvor Nelson som fyller 90 år. Nelsons rika konstnärliga produktion finns fint beskriven av filmforskaren John Sundholm i den text som skrevs till Filmforms jubileumsantologi Filmform 1950–2020 i fjol och som även går att läsa digitalt i länken nedan. Grattis Gunvor!

Minnen nominated for EFA award 2021

Laurel, Candidate for EFA 2021

Honorable mentions to Kristin Johannessen, whose film Minnen (Memories) have been nominated to European Film Award EFA within the category Best Short Film at the Hamburg Short Film Festival.

The nomination reads as follows:

“And what remains? In Minnen, filmmaker Kristin Johannessen describes what it’s like to live with mental illness in a very personal documentary. She remembers her loneliness and fear. An entanglement of weird inferences and trains of thoughts simultaneously offer the possibility for an approach.”

MINNEN was chosen by the festival’s international jury comprised of Chuko Esiri (filmmaker born in Nigeria and raised in Lagos), Tasja Langenbach (artistic director of Videonale Bonn, Germany), Marcel Derek Ramsay (filmmaker and photographer, Switzerland), Nina Rodríguez (Head of Guanajuato International Film Festival, Germany/Mexico), Kirsten Tan (New York-based Singaporean filmmaker).

The film is now a candidate for a nomination in the category ‘European Short Film’ at the European Film Awards 2021. The EFA Short Film Programme is organized by the European Film Academy and EFA Productions in co-operation with a series of film festivals throughout Europe. At each of these festivals, an independent jury presents one of the European short films in competition with a candidacy in the short film category of the European Film Awards.

The winner that will be presented at the 34th European Film Awards Ceremony on 11th December 2021.

IN SWEDISH

Interbeing i KULT magasin

Interbeing, Martina Hoogland Ivanow, 2019

IN SWEDISH

Arkivera (för) framtiden: Filmform

Arbetsmaterial tillskrivet PO Ultvedt, 1960-tal

Arkivera (för) framtiden! Läs Timo Menkes artikel i VERK tidskrift om Filmform och spänningsfältet mellan kulturarvet och framtiden.

IN SWEDISH

Jubileumsantologin “Filmform 1950-2020” i butik

Omslag: "Filmform 1950-2020"

Nu är den här! Den efterlängtade jubileumsantologin Filmform 1950–2020 med fördjupande texter som vrider och vänder på Filmforms ständigt växande samling av konstnärers rörliga bilder. I antologin återfinns essäer, återpublicerade artiklar från organisationens långa historia liksom texter över samtliga Filmformpristagare mellan åren 1995-2020.

Boken finns nu till försäljning på Rönnells Antikvariat och Konst-ig Konstbokhandel i Stockholm samt direkt hos Filmform genom att kontakta info@filmform.com. Samma pris på samtliga inköpsställen: 180 kr.

Medverkande författare är: Lars Gustaf Andersson, Dagmar Brunow, Iréne Berggren, Eivor Burbeck, Lena Essling, Emily Fahlén, Martin Grennberger, Rut Hillarp, Lars-Erik Hjertström Lappalainen, Helena Holmberg, Joa Ljungberg, Edi Muka, Monica Nieckels, Björn Norberg, Gunnel Pettersson, Jimmy Pettersson, Ingrid Ryberg, Patrik Sjöberg, John Sundholm, Daniel A. Swarthnas, Malin Wahlberg, Kim West, Cecilia Widenheim och Ashik Zaman. Form: Aron Kullander-Östling.

Officiell bokrelease och jubileumsvisning väntar 2021.

IN SWEDISH

En hälsning till Bettan

La Primavera, Sandro Botticelli, 1482 (Uffizi Museum)

Jan Lindqvist, Göran du Rees och Carl Henrik Svenstedt minns Bettan von Horn

En hälsning till Bettan

Från Janne, Göran och Carl Henrik
Vid Minnesstunden på Rosendal 19 augusti 2020

I den grekiska mytologin finns föreställningen att De tre gracerna, Zeus fräna döttrar, en dag steg upp ur havet för att öka skönheten och visdomen på jorden. Den tredje av dem var för övrigt Thalia, de konstnärliga scenernas gudinna.

I den fria filmens mytologi finns föreställningen att De tre gracerna en dag i början av 70-talet stegade ut från Filmhuset och begav sig till de båda motståndsnästena FilmCentrum, skapat 1968 och Folkets Bio, 1973. Vi tror att Elisabet gick först, följd av Susanne och sen av Bettan som var den klokaste. De hette Reslegård, Branner och – von Horn.

Det var ett mycket modigt steg de tog. Inom den svenska filmen rådde fullt krig mellan progression och regression. Harry Scheins imperium hade börjat vackla, ansatt som det var av ett myller av småfilmare, ungefär som Gulliver hos Liliputtarna. Det var en ny tid som bröt in, och bröt upp de stora oligopolen. Den kom med nya instrument för filmen, lättrörliga lättsynkade kameror, video, och sen det digitala. Den kom med välutbildat folk från de nya filmskolorna. Och nu fanns alltså två smarta innovatörer inom exploateringen och distributionen av det som i själva grunden var ett nytt medium, den folkliga filmen. Alltså FilmCentrum/Folkets Bio.

Detta utlöste en viss fanflykt från Filmborgen på Gärdet – själve Ingmar Bergman skickade sina två Fåröfilmer till anarkisterna. Men även så var det farligt att välja fel sida (Bergman drog snart tillbaka sina filmer). Idag kan ingen föreställa sig med vilka Lukasjenka-metoder som Scheins Filminstitut undergrävde och stoppade utbrytare, ekonomiskt och i karriären. Och det var på riktigt.

De tre gracerna kom med ett uppsatsprojekt från filmvetenskapen. Titeln var talande: ”Kan den progressiva filmen överleva?” Men det hela tog en oväntad vändning. Studierna blev aktion. Samtliga tre anslöt sig till filmrörelsen. De skulle ägna sina yrkesliv åt att se till att den progressiva filmen inte bara kunnat överleva. Tvärtom har den lett en utveckling inom konstarten som ingen hade förutspått. Utom de dåraktiga ungdomarna i källaren på Kungsholms torg.

Utan det perspektivet kanske man inte fullt ut kan förstå Bettan von Horns och de andra systrarnas insats. I 39 år höll hon själv ställningarna. 39 år… Vi som varit med kan ju se att bakom henne stod en faktiskt enastående kvinnolinje, medarbetare och utövare. Gunnel Lindqvist, Lena Wallfelt, Helen Karlsson, Stefania Lopez… En lång rad namn som vi hoppas nån gång ska hedras i sin fulla rätt. Förebilden för De tre gracerna finns ju redan vackert målad av både Rafael och Botticelli.

I själva verket är det kanske så att det varit Bettan och hennes medsystrar som svarat för själva kontinuiteten i den här utvecklingen? De tre höll ställningarna, medan vi musketörer fäktade och larmade mot både väderkvarnar och verkliga monster därute vid barrikaderna. Men vi ska heller aldrig glömma vilket fint kamratskap som växte fram i och kring den här rörelsen. Hur mycket glädje det finns i rätten – och konsten – att göra motstånd! Det är så vi vill vi hedra Bettan och tacka för de här 39 åren.

– Jan Lindqvist, Göran du Rees och Carl Henrik Svenstedt

SHOW ARCHIVED NEWS