Svarvargatan 2, SE-112 49 Stockholm +46 (0)8-651 84 26 info@filmform.com MORE

HIDE

2022

IN SWEDISH

Filmformpriset 2022 – Staffan Lamm & Jyoti Mistry

Foto: Ingela Håkansson Lamm / Heinrich Voelkel

Välkommen till utdelningen av Filmformpriset som i år tilldelas de två filmskaparna Staffan Lamm och Jyoti Mistry.

Två skilda konstnärskap som delar en stark övertygelse om filmens potential som verktyg för att både nå ny kunskap och samtidigt utmana dominerande historiska, sociala och politiska narrativ. Onsdagen den 30 november gästar Filmform Zita Folkets Bio för att tillsammans uppmärksamma Mistrys och Lamms konstnärskap.

Filmprogram:

Emma, Staffan Lamm, 6 min, 1998 (visas på 35mm)
Russelltribunalen, Staffan Lamm, 1967/2004 (visas på 35mm)
Cause of Death, Jyoti Mistry, 2020, 20 min
09:21:25, Jyoti Mistry, 2011, 10 min

Filmprogrammet efterföljs av prisutdelning till de båda konstnärerna från Filmforms styrelse samt ett konstnärssamtal lett av Martin Grennberger (curator och skribent).

OBS: Fri entré. OSA till info@filmform för att reservera plats.

Filmprogram:
Verk ur Filmforms distributionskatalog

1

Emma

Staffan Lamm

1998, 00:06:27

2

Russelltribunalen

Staffan Lamm

2006, 00:09:27

3

Cause of Death

Jyoti Mistry

2020, 00:19:43

Staffan Lamm föddes 1937 i Stockholm och debuterade i filmsammanhang redan 1959 med huvudrollen i Peter Weiss långfilm Hägringen och de båda kom att göra flera samarbeten under 1960-talet. Lamm har därefter arbetat som regissör, filmfotograf, författare och skådespelare. Han är särskilt uppmärksammad för sina poetiska dokumentärfilmer där den egna, reflekterande rösten är ett bärande element. Uppväxten och föräldrarna – den progressive barnpsykologen Gustav Jonsson (Skå-Gustav) och psykoanalytikern Esther Lamm speglas i flera av Staffan Lamms filmer och i intresset för samhällets marginaliserade och missförstådda. Med känslig blick och glasklar gestaltning närmar han sig institutionaliseringarnas slutna värld med en vilja att komma bortom etiketter och diagnosticerande. I filmen Fotomanin (2006) skildrar Staffan Lamm hur hans morbror Göran som barn skickades iväg på mentalanstalt och morfaderns tvångsaktiga fotograferande som en känslomässig hantering av krisen. Den judiska erfarenheten med dess spår av assimilering och utsatthet, i Sverige liksom inom den egna familjen, är ett annat återkommande tema i Lamms verk. I Judagölen (1981) avtäcks ett bestialiskt mord på en judisk gårdfarihandlare i Småland och i berättelsen Sara (1999) skildras mötet med en förintelseöverlevare och tillika patient till Staffan Lamms moder. I Lamms filmvärld överbryggas gång på gång klyftan mellan det sjukliga och det normala, med en ständig öppenhet för det annorlunda och avvikande.

Jyoti Mistry föddes 1970 i Durban i Sydafrika och är verksam som konstnär, filmskapare och forskare. Hon är sedan 2018 baserad i Göteborg där hon vid sidan av sitt eget konstnärskap arbetar som professor i filmisk gestaltning på Akademi Valand. Mistry växte upp i Sydafrikas apartheidsystem under 1970- och 80-talet i en familj med indiska rötter. Dessa tidiga politiska erfarenheter kom att påverka hennes utblick och undersökningar av hegemoniska system, universalism och subjektivitetens villkor i en kolonial världsordning. I flera av Mistrys filmer används essäns form och varierande arkiv, både personliga och formella som ingångar för att omskapa och förskjuta olika former av ideologiskt laddade bilder. Därigenom ifrågasätts även den osynliggjorda koloniala maktpositionen och dess kunskapsproduktion. Denna typ av motbilder och minnespraktiker blir synliga i filmer som We Remember Differently (2004) om en intim mor- och dotterrelation liksom i When I Grow Up I Want To Be Black (2017). I detta tvåkanalsverk ses en svart man i ständig flykt från våld och fördrivning i en på samma gång hoppfull och frigörande framåtrörelse till poeten Kgafela oa Magogodis uppläsning av våldets och frihetens alfabet. Jyotyi Mistry har under åren bedrivit flera projekt inom konstnärlig forskning och undervisat på Amsterdam University of the Arts, Wits School of Arts i Johannesburg samt vid universiteten i New York, Wien & Addis Abeba.

Filmformpriset instiftades 1995 och har sedan dess tilldelats personer som varit särskilt betydelsefulla i att utveckla rörlig bild som konstnärligt medium. Tidigare Filmformpristagare är Annika Eriksson 2021, Loulou Cherinet 2020, Katarina Löfström 2019, Eric M Nilsson 2018, Claes Söderquist 2015, Maja Borg och Christine Ödlund 2010, Mats Hjelm 2006, Cecilia Lundqvist 2004, Kjartan Slettemark 2003, Petra Lindholm 2002, Ann-Sofi Sidén 2001, Magnus Wallin 2000, Olle Hedman och Gunvor Nelson 1996 samt Antonie Frank Grahamsdaughter 1995. Prissumman uppgår till 10 000 kr till vardera konstnär.

Filmforms styrelse består av Lars Gustaf Andersson (ordförande), Katarina Renman Claesson, Lena Essling och Hanna Ljungh och Giorgiana Zacchia.

Med tack till Zita Folkets Bio och Svenska Filminstitutet.

IN SWEDISH

Hard on på LiAn Filmfestival

"Hard On", Joanna Rytel, 2019

Joanna Rytels Hard On visas den 3 december under Filmfestivalen LiAn på Biograf Panora. Temat för LiAn filmfestival 2022 är Rummets betydelse i film och rörlig bild. Festivalen är fylld med ett urval av filmer där rummet och scenografin har en central roll. Joanna Rytels film är den sista i festivalens urval samt andra del. LiAn är curerat av Anna Lönn Franko och Lisa Fjellman.

Filmprogram:
Verk distribuerat av Filmform

Hard On

Joanna Rytel

2019, 00:19:40

Att leva är att darra at KONTRAKLANG Movie Night

"Att leva är att darra", Gunilla Sköld & Dror Feiler, 2017

On December 7th will Att leva är att darra by Gunilla Sköld and Dror Feiler be screened at Kino Moviemento in Berlin. Att leva är att darra is a part of the programme KONTRAKLANG Movie Night, curated by Marta Blazanovic-Drefers, Patrick Klingenschmitt and Edoardo Micheli.

Programme:
Work Distributed by Filmform

Att leva är att darra

Gunilla Sköld Feiler & Dror Feiler

2017, 00:02:40

About:

KONTRAKLANG presents the second edition of the format Movie Night at the Moviemento cinema in Kreuzberg. The program includes films and video works by composers and sound artists who deal with the medium of film in various ways. The focus is on works from the last six years, but with Dresden Dynamo by Lis Rhodes a classic of the genre from 1971 is also included. The thematic threads of the selection are, for example, the influence of man on climate change, or the pandemic and the associated experiences of lockdown and isolation. The film The Cosmic Music of Teiji Ito (2021) by Michiko Ogawa & Manuel Pessoa de Lima, commissioned by KONTRAKLANG, will also be shown on the big screen for the first time.

The music video Veitstanz by Martin Grütter & Aron Kitzig (2020/22) will also be shown for the first time ever. Following the film program, a premiere party will take place in the foyer in cooperation with the producer of the work, Schwelbrand Virtual Edition.

– KONTRAKLANG

Read moreRead less

2023

Interbeing in group exhibition at Mona Foma

Interbeing, Martina Hoogland Ivanow, 2018

Interbeing by Martina Hoogland Ivanow will be shown as a loop in the exhibition Fantastic Futures at Mona Foma in Tasmania, Australia between the 17-19th February. The exhibition is a part of the Mona Foma Summer Festival that takes place actross Launceston and Nipaluna/Hobart 2023, curated by Emma Pike.

Programme:
Work distributed by Filmform

Interbeing

Martina Hoogland Ivanow

2018, 00:10:40

Fantastic Futures
The exhibition title Fantastic Futures is taken directly from marketing materials found at the college which were produced to encourage enrolment in the 1980s. It speaks to a community’s earnest desire for ‘coming-togetherness’ whilst acknowledging the impossibility of artificially fabricating such a thing. The show features thirteen works across video, audio visual installation and performance from a diverse group of artists. Several works are created through unlikely collaborations and successfully generate new communities through their development, while others express the desire for but failure to connect and the ramifications of this. Tongue in cheek interventions performed by local community groups inhabit the site providing commentary on artificial, commercial, and politicised ideas of community, from corporate team building to defunded community centres, place-making policies, and failed education systems.

– Emma Pike

Mona Foma has no permanent physical home. The festival functions as a site-specific enterprise across the island, clustered around its biggest cities in summer but tied to no single place. In this sense, like its seasonal cycle, the festival is ephemeral: a passing celebration of art, music and so forth. But held on land already steeped in thousands of years of Aboriginal culture.

No matter the sites we use for our festival in nipaluna (Hobart) and Launceston, or along the Midlands, our presence here is founded on a colonial structure, a system built on invasion of this place and dispossession of its people. It is clearly a contradiction to acknowledge that the land we hold our festival on was never ceded while continuing to use it, rent it from non-traditional owners, and invite festival-goers to meet us there.

[…]

– Mona Foma

Read moreRead less
LOADING
SHOW PAST EVENTS