Svarvargatan 2, SE-112 49 Stockholm +46 (0)8-651 84 26 info@filmform.com MORE

HIDE

2022 November 30, 2022

IN SWEDISH

Filmformpriset 2022 – Staffan Lamm & Jyoti Mistry

Foto: Ingela Håkansson Lamm / Heinrich Voelkel

Välkommen till utdelningen av Filmformpriset som i år tilldelas de två filmskaparna Staffan Lamm och Jyoti Mistry.

Två skilda konstnärskap som delar en stark övertygelse om filmens potential som verktyg för att både nå ny kunskap och samtidigt utmana dominerande historiska, sociala och politiska narrativ. Onsdagen den 30 november gästar Filmform Zita Folkets Bio för att tillsammans uppmärksamma Mistrys och Lamms konstnärskap.

Filmprogram:

Emma, Staffan Lamm, 6 min, 1998 (visas på 35mm)
Russelltribunalen, Staffan Lamm, 1967/2004 (visas på 35mm)
Cause of Death, Jyoti Mistry, 2020, 20 min
09:21:25, Jyoti Mistry, 2011, 10 min

Filmprogrammet efterföljs av prisutdelning till de båda konstnärerna från Filmforms styrelse samt ett konstnärssamtal lett av Martin Grennberger (curator och skribent).

OBS: Fri entré. OSA till info@filmform för att reservera plats.

Filmprogram:
Verk ur Filmforms distributionskatalog

1

Emma

Staffan Lamm

1998, 00:06:27

2

Russelltribunalen

Staffan Lamm

2006, 00:09:27

3

Cause of Death

Jyoti Mistry

2020, 00:19:43

Staffan Lamm föddes 1937 i Stockholm och debuterade i filmsammanhang redan 1959 med huvudrollen i Peter Weiss långfilm Hägringen och de båda kom att göra flera samarbeten under 1960-talet. Lamm har därefter arbetat som regissör, filmfotograf, författare och skådespelare. Han är särskilt uppmärksammad för sina poetiska dokumentärfilmer där den egna, reflekterande rösten är ett bärande element. Uppväxten och föräldrarna – den progressive barnpsykologen Gustav Jonsson (Skå-Gustav) och psykoanalytikern Esther Lamm speglas i flera av Staffan Lamms filmer och i intresset för samhällets marginaliserade och missförstådda. Med känslig blick och glasklar gestaltning närmar han sig institutionaliseringarnas slutna värld med en vilja att komma bortom etiketter och diagnosticerande. I filmen Fotomanin (2006) skildrar Staffan Lamm hur hans morbror Göran som barn skickades iväg på mentalanstalt och morfaderns tvångsaktiga fotograferande som en känslomässig hantering av krisen. Den judiska erfarenheten med dess spår av assimilering och utsatthet, i Sverige liksom inom den egna familjen, är ett annat återkommande tema i Lamms verk. I Judagölen (1981) avtäcks ett bestialiskt mord på en judisk gårdfarihandlare i Småland och i berättelsen Sara (1999) skildras mötet med en förintelseöverlevare och tillika patient till Staffan Lamms moder. I Lamms filmvärld överbryggas gång på gång klyftan mellan det sjukliga och det normala, med en ständig öppenhet för det annorlunda och avvikande.

Jyoti Mistry föddes 1970 i Durban i Sydafrika och är verksam som konstnär, filmskapare och forskare. Hon är sedan 2018 baserad i Göteborg där hon vid sidan av sitt eget konstnärskap arbetar som professor i filmisk gestaltning på Akademi Valand. Mistry växte upp i Sydafrikas apartheidsystem under 1970- och 80-talet i en familj med indiska rötter. Dessa tidiga politiska erfarenheter kom att påverka hennes utblick och undersökningar av hegemoniska system, universalism och subjektivitetens villkor i en kolonial världsordning. I flera av Mistrys filmer används essäns form och varierande arkiv, både personliga och formella som ingångar för att omskapa och förskjuta olika former av ideologiskt laddade bilder. Därigenom ifrågasätts även den osynliggjorda koloniala maktpositionen och dess kunskapsproduktion. Denna typ av motbilder och minnespraktiker blir synliga i filmer som We Remember Differently (2004) om en intim mor- och dotterrelation liksom i When I Grow Up I Want To Be Black (2017). I detta tvåkanalsverk ses en svart man i ständig flykt från våld och fördrivning i en på samma gång hoppfull och frigörande framåtrörelse till poeten Kgafela oa Magogodis uppläsning av våldets och frihetens alfabet. Jyotyi Mistry har under åren bedrivit flera projekt inom konstnärlig forskning och undervisat på Amsterdam University of the Arts, Wits School of Arts i Johannesburg samt vid universiteten i New York, Wien & Addis Abeba.

Filmformpriset instiftades 1995 och har sedan dess tilldelats personer som varit särskilt betydelsefulla i att utveckla rörlig bild som konstnärligt medium. Tidigare Filmformpristagare är Annika Eriksson 2021, Loulou Cherinet 2020, Katarina Löfström 2019, Eric M Nilsson 2018, Claes Söderquist 2015, Maja Borg och Christine Ödlund 2010, Mats Hjelm 2006, Cecilia Lundqvist 2004, Kjartan Slettemark 2003, Petra Lindholm 2002, Ann-Sofi Sidén 2001, Magnus Wallin 2000, Olle Hedman och Gunvor Nelson 1996 samt Antonie Frank Grahamsdaughter 1995. Prissumman uppgår till 10 000 kr till vardera konstnär.

Filmforms styrelse består av Lars Gustaf Andersson (ordförande), Katarina Renman Claesson, Lena Essling och Hanna Ljungh och Giorgiana Zacchia.

Med tack till Zita Folkets Bio och Svenska Filminstitutet.

SHOW ALL UPCOMING EVENTS