The programme, which highlights some of the most well know films in his œuvre, consists of 11 titles from the 1950s and early 1960s. From the visually playful experimental Study films that explore formal and narrative structures of film as a medium, to powerful and somewhat controversial documentaries like According to Law. Weiss played a crucial role in the avantgarde film culture in Sweden during these decades before he emerged into an internationally acknowledged novelist and playwright in the German language.

As a filmmaker Peter Weiss was heavily influenced by the avant-garde of the Surrealism of the 1920s, but he succeeded in creating a style of his own through his eye for the everyday realities that surrounded him. Something which actually makes his filmic dreams even more convincing, though they were produced with very low budgets. His visions remain vital contributions to the Swedish – and European – experimental film culture.

FILMS AVAILABLE:

Studie I: Uppvaknandet (Study I: Awakening), 1952, 6 min
The first film in a series of five shows a man waking up on a very grey morning. The routines of the morning are executed in monotonous movements.

Studie II: Hallucinationer (Study II: Hallucinations), 1952, 5 min
Visually constructed around twelve separate dimensions of time and space in succession.

Studie III (Study III), 1953, 5 min
Silent experiment that highlights the movement of a man and his alter ego.

Studie IV: Frigörelse (Study IV: Liberation), 1954, 8 min
Elaborating the theme of the self from Study III, this time with more stylized imagery and surrealistic overtones.

Studie V: Växelspel (Study V: Interplay), 1955, 8 min
The last film in the Study series explores sequences of photographic abstractions that are balanced against more realistic sections depicting two lovers.

Ateljéinteriör (The Studio of Dr. Faust), 1956, 10 min
The only film that Weiss shot in colour presents the surrealistic images of Faust-Mephisto in his fantastic laboratory.

Ansikten i skugga (Faces in Shadow), 1957, 13 min
This lyrical ‘cinema verite’ shows the neighborhood surroundings in the Stockholm’s old town where local old men create a microcosmos which Weiss brilliantly documented.

Enligt lag (According to Law), 1957, 20 min
In the longest film in this programme, Weiss gives a more penetrating documentation of claustrofobia, alienation and sexual frustration in a youth prison in Uppsala.

Anna Casparsson, 1960, 13 min
A documentary film about the 99 year old artist Anna Casparsson, interviewed by Peter Weiss in her home in Saltsjöbaden. Shot together with Staffan Lamm.

Tagning narkomaner, 1960, 6 min
In a single room, Weiss has captured the environment of two drug addicts, without ever showing their faces in the film.

Tagning Öyvind Fahlström (Öyvind Fahlström), 1961, 11 min
Uncompleted portrait of an artist. Fragmentary images from Öyvind Fahlström’s studio, with paintings, collages and Fahlström’s circle of friends gathered around a table.

The retrospective on Peter Weiss is introduced in a text composed by Lars Gustaf Andersson – Professor of literary studies, film and media at Lund University. The films are available to rent on filmform.com/VOD. Prices per individual film range from 3€ to 4€ depending on the duration. A special package that includes all five Study films is available for 7€, as well as the whole retrospective for 10€.

All titles are available internationally.

Prismotiveringarna lyder:

“Filmformpriset 2023 tilldelas de två filmskaparna Jonelle Twum och Carl Johan De Geer. Det rör sig om två filmare som befinner sig i vitt skilda skeden i sina respektive konstnärskap: Jonelle är i begynnelsen av en skapande verksamhet; hon har visserligen gjort avtryck på många områden – inte minst genom sitt arbete med Black Archives Sweden – men de egna filmerna är ännu inte så många, medan Carl Johan – fortfarande aktiv i skilda konstnärliga sfärer – kan blicka tillbaka på en lång produktion av filmer och TV-serier. Det finns många skillnader mellan deras konstnärliga profiler men också en del likheter: de är båda intresserade av att genom filmen ge ett nytt perspektiv på det invanda, att tvinga oss att se världen på nytt. Mer specifikt är de också sysselsatta med att se det enskilda livsödet som ett prisma för samhälleliga förhållanden där ojämlikhet och klyftor inte visar någon nåd.

Jonelle Twum tilldelas Filmformpriset 2023 för ett arbete som lyfter erfarenheter och vittnesbörder som sällan får avtryck i svensk film. I fragmentariska, förtätade filmer görs bilden av vår tid samtidigt rikare, mörkare och helare utan att göra avkall på subjektets integritet, framför eller bakom kameran. Twum visar med sina verk på en stark vision där komplexa bilder av den svarta kvinnan i Europa växer fram. Med utgångspunkt i drömmar om migration vävs filmernas intima och poetiska porträtt samman med större berättelser om hemhörighet, arbete och vänskap. Jonelle Twums arbete investerar i tysta och osynliga narrativ kring kvinnors erfarenheter som ger oss ny tillgång till skärvor av deras verklighet.

Carl Johan De Geer tilldelas Filmformpriset 2023 för en lång och alltid oförutsägbar gärning inom snart sagt alla konstnärliga områden, men där kärleken till filmen hela tiden ljuder som en djup orgelton. Ensam och tillsammans med andra filmare har han skapat ett originellt och sprudlande kreativt formspråk och återkommande kommenterat filmens möjligheter och omöjligheter. I en av sina romaner, Kyss mej dödligt, låter han en av sina egenartade karaktärer formulera den enda universella lagen: Det som fungerar blir kvar, det andra försvinner. Carl Johan får Filmformpriset för det som blir kvar medan mycket annat har försvunnit.”

– Filmforms styrelse

Carl Johan De Geer föddes 1938 i Montreal, Kanada och är sedan 1951 bosatt i Stockholm där han från det tidiga 60-talet varit verksam i en uppsjö olika medier som löper in och ut ur varandra. Från film, måleri, fotografi till affischkonst och textilformgivning, vidare in i musik, scenografi och litteratur. Alltid med en radikal och nyskapande blick på både form och innehåll. De senaste åren har hans konstnärskap visats på bland annat Thielska Galleriet, Stockholm, Norrköpings Konstmuseum och Bildmuseet i Umeå. Med en produktivitet och experimentlusta utan motstycke har De Geer haft en särskild förmåga att tillvarata och synliggöra det banala och förbisedda. Inte sällan med kameran riktad mot den självupplevda erfarenheten som en spegling av sociala och politiska förändringar i samhället i stort. Långt innan begreppet autofiktion blev ett modeord gjorde han sin egen biografi till utgångspunkt för svidande satiriska betraktelser över det svenska klassamhället i filmer som Mormor, Hitler och jag (2001), Stockholmssyndromet (2002) och Med kameran som tröst, del 2 (2004).

Jonelle Twum föddes 1992 i Accra, Ghana, växte upp i Värnamo och är idag baserad i Malmö där hon är verksam som regissör, producent, konstnärlig ledare och forskare. I sitt mångfacetterade arbete återkommer hon till frågor om mellanförskap och villkoren för osynliggjorda grupper från ett svart feministiskt perspektiv. Språk, röst och tystnad har stor vikt i hennes filmer där arkivbilder och nytt bildmaterial sammanfogas med det såväl skrivna som talade ordet i filmiska mosaiker. Jonelle Twum är grundare av Black Archives Sweden – ett samtida, levande arkiv som tar sin utgångspunkt i afrosvenskars historia, erfarenheter och minnen med syfte att vara en plats för inkludering och förändring. Hennes prisbelönta kortfilm En mammas kropp (2021) fick ett hedersomnämnande under Tempo dokumentärfilmsfestival 2021 och har blivit uppmärksammad både internationellt och i Sverige. Twum mottog samma år ANNA-priset – en utmärkelse instiftad av WIFT (Women in Film and Television), UN Women Sverige och Svenska Filminstitutet. Hon var en av curatorerna för (in)visible på Malmö Konstmuseum 2021 som visade på queera spår i samlingen, och deltog med egna verk i utställningen I staden växer ett fält på Malmö Konsthall 2022–23.

Priset delas ut onsdagen den 29 november 2023 på Zita Folkets Bio i Stockholm och prissumman uppgår till 10 000 kr till vardera filmskapare.

Filmformpriset instiftades 1995 och har sedan dess tilldelats personer som varit särskilt betydelsefulla i att utveckla rörlig bild som konstnärligt medium. Tidigare Filmformpristagare är Staffan Lamm & Jyoti Mistry 2022, Annika Eriksson 2021, Loulou Cherinet 2020, Katarina Löfström 2019, Eric M Nilsson 2018, Claes Söderquist 2015, Maja Borg & Christine Ödlund 2010, Mats Hjelm 2006, Cecilia Lundqvist 2004, Kjartan Slettemark 2003, Petra Lindholm 2002, Ann-Sofi Sidén 2001, Magnus Wallin 2000, Olle Hedman & Gunvor Nelson 1996 samt Antonie Frank Grahamsdaughter 1995.

Filmforms styrelse består av Lars Gustaf Andersson (ordförande), Lena Essling, Hanna Ljungh, Giorgiana Zacchia och Åsa Anesäter.