20.30-22.00 Film: Odla överflöd, Cultivating abundance, Regi Åsa Sonjasdotter
Filmsamtal med regissör Åsa Sonjasdotter från NOrdBruk. Filmen skildrar uppfinningen av växtförädling i monokulturer som den utfördes på Svenska Utsädesföreningen från 1880-talet. Metoden byggde på idéer om genetisk ”renhet” och ”originalitet”, en kvasi-vetenskap som ligger till grund för dagens frölagar och fröindustrins krav på royalties. Filmen följer vidare växtförädlaren Hans Larsson och föreningen Allkorns återtagande av de bondeförädlade sädesslagen som frystes ner i genbanker efter monokulturens övertagande. Cultivating Abundance har skapats i dialog mellan Hans Larsson, Allkorn och konstnären Åsa Sonjasdotter.

This program celebrating the launch of MFJ No. 81 “Dedication” consists of works discussed in the issue. Reflecting themes of grief and resilience, the program includes work from recently departed artists who left their indelible mark on experimental film history, alongside new work from emerging filmmakers who push film language to its ecstatic limits.

Gunvor Nelson MY NAME IS OONA (1969, 10 min, 16mm-to-DCP)
“Transitions were extremely important to Gunvor. She was always thinking about how to enter the front door of an image and how and when to get out. A shot was like an airport and the arrival and departure times of every single plane were critical. Otherwise there might be too much chaos on the tarmac! […] Gunvor once explained to me that when you finish editing your film, you will feel ecstatic. Then, there will be a profound sense of loss. To be inside the making of a film is an incredibly consuming fusion of the intellectual and the artistic. No matter what is going on in your home or in the world beyond, you have your film, and that, sometimes, is enough.” –Lynne Sachs, “Gunvor Nelson (1931-2025)”

Möt filmskaparen Carl Johan De Geer. Vi visar de prisbelönta filmerna ”Mormor, Hitler och jag” (17 min) och ”Med kameran som tröst, del 2” (70 min). I de båda dokumentärfilmerna utforskar De Geer sin uppväxt och behandlar frågor kring arv och livet som det blev. Och som alltid färgas berättelserna av Carl Johan De Geers oefterhärmliga blandning av allvar och finurlig humor. Mellan filmerna samtalar Carl Johan De Geer med Petter Ericsson, tidigare filmskribent och programansvarig Kulturparken Småland.

Filmvisningen och samtalet sker med anledning av utställningen Släkten och slavarna som visas under våren på Utvandrarnas hus. Utställningen kan besökas under kvällen.

I Carl Johan De Geers utställning Släkten och slavarna har möbler, tyger och bilder sammanfogats till sju olika installationer. De berättar om konfrontationen med den egna släktens involvering i slaveriet på 1600-talet. Det handfasta arbetet, att spika och snickra på installationerna, kan ses som ett sätt att bearbeta denna omskakande upptäckt.

Bakgrund
Carl Johan De Geers konstnärliga praktik kan ses som en metod för bearbetning av den omskakande upptäckten kring släktens involvering i slaveriet. Louis De Geer, även kallad ”den svenska industrialismens fader”, var en framgångsrik affärsman som öppnade upp nya marknader för svensktillverkade produkter, men också ett barn av sin tid – då slavhandel var ett sätt att tjäna stora pengar. Norr om Ghanas huvudstad Accra finns än idag slavfortet Cape Coast Castle, tidigare kallat Carolusborg, som vittnar om släktens del i historien.

”Kan en vit svensk man berätta om Sveriges del av slavhandeln på 1600-talet? Tveksamt. Men – begrepp som appropriering, representation, identitetspolitik försvann för mig vid mötet med brasilianaren Antonio Geraldo Costa, som berättade att han var ättling till en afrikan som Louis De Geer lät frakta med slavskepp till Brasilien på 1600-talet. Costa sa att hans förfäders hemska öde för alltid är förknippat med efternamnet De Geer.”
/Carl Johan De Geer

Släkten och slavarna kan ses på Utvandrarnas hus fram till 25 maj 2025. Utställningen är producerad av Norrköpings Konstmuseum.

Olle Bonniér – Healing the Earth samlar verk från ett mer än 70 år långt liv som yrkesverksam konstnär. Mycket ung etablerar sig Olle Bonniér som en av pionjärerna inom den konkreta konsten. Healing the Earth vill vid sidan av denna bekanta historia lyfta fram en besjälad relation till naturen, ljudexperiment och visionära idéer som ger grund för att beskriva Olle Bonniér som en av Sveriges mest orädda och betydande konstnärer. Utställningen är Konstmuseets storsatsning för 2025 och visas på museets entréplan, en yta på 600 kvadratmeter.

Med en oerhörd känslighet ville Olle Bonniér skapa förbindelselänkar mellan mikro- och makrokosmos, mellan nu- och dåtid och mellan allt levande. I denna holistiska anda presenterar Norrköpings Konstmuseum utställningen Healing the Earth som genomförs i samband med 100-årsjubileet för Olle Bonniérs födelse i Kalifornien 1925.

I utställningen visas måleri, teckningar, grafiska blad och sällan visade rumsliga installationer.

I utställningen Hårda tungor utforskar tre samtida konstnärer stenens roll som historieberättare och bärare av budskap. Konstnärerna belyser hur sten inte bara är ett fysiskt medium att mejsla fram skulpturer från, utan också ett material med en egen röst. Samaneh Reyhanis flödande och harmoniska marmorskulpturer präglas av en dualitet mellan det förföriska uttrycket och det råa naturmaterialet. Ulrika Sparre utforskar relationen mellan människa, natur och andlighet genom skulptur och ljudverk; ofta med fokus på existentiella och filosofiska frågor. Yemisi Wilson är klassiskt skolad skulptör som arbetar i marmor, alabaster och porfyr för att skapa figurativa verk som reflekterar över det kollektiva undermedvetna och våra empatiska förmågor som människor.

Sixties Surreal is an ambitious survey reimagining American art from “the long 1960s” (1958–72), encompassing the work of more than 100 artists. Spanning painting, sculpture, photography, drawing, prints, film and video, and large-scale installation, this revisionist exhibition looks at the ways artists took permission from Surrealism to explore fundamental and underrecognized aesthetic currents, including psychosexual, fantastical, and revolutionary tendencies.

Sixties Surreal recontextualizes some of the decade’s best-known figures alongside those only recently rediscovered. The exhibition gathers a range of works by artists including Diane Arbus, Lee Bontecou, Franklin Williams, Nancy Grossman, David Hammons, Linda Lomahaftewa, Mel Casas, Yayoi Kusama, Romare Bearden, and Louise Bourgeois, among others. In the 60s, many of these artists sought new strategies for connecting art back to a lived reality that seemed increasingly unreal due to rapid postwar transformation and the social, political, and technological upheavals of the later part of the decade.

Organized thematically, Sixties Surreal offers a sweeping panorama of the era, juxtaposing contexts and forging new linkages across different communities and ideologies from the East Coast to the West. The exhibition will be accompanied by an illustrated catalogue structured chronologically from 1958 to 1972.